Archive | Resor RSS feed for this section

4th of July weekend i Washington

Publicerade precis ett inlägg om 4th of July i Nashville, så här är 4th of July i Washington. 

20140704_120121

Den 4:de juli 2014 firade vi med vänner i Washington. Vi hade en jättefin helg med strålande väder och en bra mix av avkoppling/häng och turistande. 

Min Washington-favorit är no det pittoreska området Georgetown, med sina boutiquer, barer och restauranger. 

20140704_153246
20140704_014157Vi bodde på Hotel Madera, ett boutique-hotell vid Dupot Circle på gångavstånd från city. Det kan jag varmt rekommendera. Speciellt gillade jag morgonrockarna i djurmotiv, och att alla rum var olika. 

Den fjärde juli firas USA:s Independence day med en stor parad i Washington. Bortsett från Sambakarnevalen i Rio så var det nog den största paraden jag sett, eller längsta. Grupp efter grupp.. eller trupp.. av militärorkestrar med slagverkare och  blåsinstrument tågade förbi. Det är nog överflödigt att säga hur patriotiskt det var. Allt i Washington känns generellt väldigt kontrollerat och ordnat, inga utsvävningar. En reserverad folkfest. Men dagens tillbakahållenhet tog de igen på att skjuta loss ett helt enormt fyrverkeri över staden på kvällen. Washington känns lite som en kuliss av sig självt. Återigen, som ny i USA, upplever jag det som att promenera runt i en Amerikansk film. 

20140704_121749 20140704_124132 Continue Reading →

Tweet or Like

Comments { 0 }

4th of July i Nashville & USA:s största fyrverkeri upp i rök

Jag skrev några rader om mitt besök i Nashville för ett halvårs sedan, men kom aldrig till att publicera det då livet kom emellan. Hur som helst, här är det nu.

Vi firar ännu ett 4th of July i USA, denna gång är vi i musikstaden Nashville.

IMG_0918Efter ett halvår i Greensboro, var detta ett sant promenadparadis. Vi gick i 12 timmar non stop, med några kortare uppehåll för lunch och middag. Cyklar hade varit ett mycket bra alternativ för att ta sig runt i de olika stadsdelarna, för att hinna se fler, eller om man helt enkelt inte älskar att gå som jag gör.
Vi bodde i ett hus i Est Nashville (Airbnb), ett uppstickande område på väg att bli trendigt och således tillhåll för en salig blandning av gangsters och hipsters.  Här finns det många guldkorn i mat- och caféväg, speciellt tyckte vi om Marche Artisan Foods, med vällagade smaker och en atmosfär från Europa.
Härifrån var det kanske 30 min promenad downtown. Vi promenerade från East Nashville, förbi downtown Sobro och Midtown till 12South. De södra delarna av Nashville påminde faktiskt lite om Stockholmsorter som Liljeholmskajen eller Hammarby sjöstad till arkitektur och restauranger, det är första gången jag upplevt något sådant i USA.
IMG_0962 IMG_0965
IMG_0952 (1) IMG_0966 (1)

Continue Reading →

Tweet or Like

Comments { 0 }

Från Ullared till Saint-Tropez

På en flygplats i USA, på väg hem till Sverige för att fira jul, funderar jag lite på den resa de senaste 4 åren i mitt liv har bjudit på, både bildligt och bokstavligen.
Det började med en upplevelse om att sitta fast. Professionellt, relationsmässigt och personligen. Jag kände att ruckar jag på en enda sten i det torn som jag byggt upp under mig så kommer allt att rasa. Var hamnar jag då? Jag gick till en livscoach för att hitta riktning och mening. Sedan lossade plötsligt en sten.. och snart därpå rasade hela tornet, och lite därtill, med och utan min hjälp. Ibland undrar jag om coachen trodde jag var mytoman de där kommande veckorna.
Inom loppet av några veckor så hade jag slutat mitt jobb och startat eget företag. Då gick min far plötsligt bort. Bearbetning av sorg ledde till bearbetning av uppväxt och funderingar kring grundvärderingar och meningen med livet, och framförallt med mig. Jag plöjde böcker, letade svar. Jag kunde inte låta min dåvarande sambo vara stark åt mig eller ge mig tröst när jag tidigare inte klarat att varit starka tillsammans. Vi gjorde slut. Drömmar i kras. Tomhet. Separationen innebar att jag måste hitta nytt boende. Och mitt i allt, med att hantera dödsbo, separation och lägenhetsletande, så skulle jag bygga mitt nya företag. Crazy! Inser jag så här i efterhand. Varför tog jag inte en anställning? Envis som en jävla åsna. Men på något magiskt sett rullade livet, och företaget, vidare. Några av de största, mest omvälvande förändringar i livet, både privat och professionellt (även eftersom de vuxit samman) hände på samma gång. Jag var trött, men kände  kände mig på något sätt ändå stark, fortfarande trygg i min, jag kallar det grundlycka, och trygghet i att det blir bra på andra sidan. Jag kände ett lugn i kaoset, även fast jag knappt fattar hur jag stod upp så här i efterhand.

Continue Reading →

Tweet or Like

Comments { 2 }

Bröllop på Banner Elk i Boone, North Carolina

I helgen var det bröllop for Caroline och Thomas, på Banner Elk winery i Boone, North Carolina. Bilderna talar för sig själva, fantastiskt vackert och roligt.

20150509_161708

20150509_162516

20150509_163741

IMG_20150510_103742

20150509_160344IMG_0998  IMG_0989 20150509_205929

20150509_182221 20150509_180115 20150509_172825

Tweet or Like

Comments { 0 }

Golfpremiär och möhippa i Greensboro, USA

Vilken härlig tjejdag! Och fantastiskt kul att få dela dagen med min nyfunne vän Caroline som jag hängt med otaliga dagar här i Greensboro under väntan på arbetstillståndet. Vilken vacker blivande brud! Om någon vecka blir det bröllop i bergen, det ser vi verkligen fram emot!
IMG_0270
IMG_0245
IMG_0266
Det var golfpremiär för mig, och troligen den roligaste golfrundan jag kommer att gå. Kanske både den första och sista.. jag vet inte hur jag ska kunna slå denna gång, så det kanske blir det inte fler gånger.
IMG-20150414-WA0017
IMG-20150414-WA0031
Go(lf)cart. Jag har alltid tyckt att golfbil verkar vara höjden av lathet, men nu fattar jag att annars hade man ju aldrig kommit i mål, dessutom blev det lite varmt att knata runt i över 30 graders värme. Nu är vi i alla fall riktigt snitsiga på att plocka golfbollar i farten, även om vi hade mindre problem med bilen…
IMG_0251   IMG-20150414-WA0007

Tweet or Like

Comments { 0 }

Harley Davidson road trip i USA. Highlights från 10 dagars MC-semester med Highway 1, Yosemite & Death Valley

I juli körde vi en 10 dagars road trip med motorcykel genom Kalifornien och Nevada. Här är några highlights och intryck längs vägen. 

IMG-20140731-WA0051Jag är verkligen nöjd med beslutet att hyra motorcykel istället för bil eftersom åkturen blev en upplevelse i sig, med bättre möjlighet att njuta av utsikten och naturen.

Vi flög till Las Vegas där innan vi hämtade ut MC:n som vi hyrt på Enterprise. Första utmaningen – att packa för 10 dagar på ytan av en fryspåse(!)

Här nedan är vår rutt, 2632 km (1635 miles) på 10 dagar. Vi åkte sträckan Las Vegas – Death Valley – Yosemite – Napa Valley – San Francisco – Highway 1 – Los Angelses – Las Vegas.

Vi hade bokat boende för de första två nätterna sedan bokade vi resten allteftersom.

Vår Harley Davidson roadtrip rutt och övernattningar.

När vi lämnade parkeringen körde en inbiten MC-snubbe förbi på en Harley med handtag upp till månen. Han såg ut som ett riktigt råskinn och äter säkert PR-konsulter till frukost. Han hälsar! Intressant! Arbetsskadad satt jag följande 45 minuter och funderade på innebörden av communities och tillhörighet, gemenskap med eller emot sin vilja, medan utkanterna av Las Vegas swichade förbi och stadslandskapet övergick till öken. Sedan avbröts tanken av att baken började göra ont. Och jag är hungrig. Det blåser på solglasögonen och de klämmer på näsan. Bara 49 timmar kvar på MC:n nu. Sedan öppnar sig Death Walley framför oss.

Dag 1: Las Vegas – Death Valley, Olancha

”Man kan inte åka igenom Death Valley i juli..” sa alla, så det gjorde vi. Och tur var det, helheten av Death Valley var en av mina topp tre upplevelser under resan, med starten på resan, frihetskänslan på vägarna, den vackra naturen och värmen.

Satan vad varmt, över 40 grader i ”skuggan” (116F) Luften är snustorr och fukten dunstar omedelbart från huden. Vi såg inte en enda motorcykel på hela vägen, och inte mycket bilar heller.

20140719_174756

20140719_1744042

Ett hett tips i Death Valley förutom bensin och vatten är solcreme! Vi klämde ur en hel tub faktor 70, som vi hittade i en turistbutik (för övrigt den enda butiken vi såg). Vid det laget var våra ansikten torra som fnöske. Med en liten avstickare från färdplanen, i uppförsbacke och motvind, så lyckades vi nästintill få slut på bensin i skymningen, inte ett av våra mest brillianta drag, rullade skamsna in på macken med några droppar kvar i tanken.

Röda i ansiktet och jag med håret i spaghettistripor piskandes mot kinderna (hårborsten fick inte plats i fryspåsen) rullade vi in i Olancha i bäckmörker. Belöningen med pizza och öl på gårdsplanen, svagt upplyst och med utsikt över bergen, på The Ranch Motel, var ljuvlig och vi slocknade som stenar.

20140719_16075120140719_16053220140719_13002720140719_16065620140719_16045620140720_082826 20140720_075127

Dag 2: Yosemite, Mariposa

”Torka bort pizzan från kinderna så vi kan åka!” säger Björn efter vår frukost av pizzarester. Jag tackar kaffeguden för att hen påminnt mig om att ta med kaffepulver, på hostalet serveras varmt vatten men det finns inget kaffe (vilket kommenteras av uppretade gäster på Tripadvisor. Hade det inte funnits varmt vatten så hade de inte saknat kaffet… här springer den stackars farbrorn fram och tillbaka och fyller på varmt vatten för att göra gäster glada, så skapar han bara missnöje. Expectation fail.) Fortfarande utan hårborste petar jag in spaghettistråna i hjälmen, som efter duschen börjat kännas som tuggummi, och vi åker vidare. Mot Yosemite!

MC-semester USA Yosemite20140720_144343

Lanskapet i Yosemite är vackert och lite kargt till en början, med några väldigt fina utsiktsplater som inte gör sig lika bra på våra bilder. Sedan följer en lång sträcka genom barrskog. Barr, barr, barr. I kontrast från ökenhettan i Death Valley skakar jag nu nästan av köld eftersom solen inte når ner. På med innerjacka, långärmat och hoodie.

Under barrsträckan var det rätt trist att sitta bakpå men desto roligare att köra, tydligen, med välskötta slingrande MC-vägar. Så roligt att chauffören glömde stanna vid utsiktsstoppen (!).

Kring Yosemite Valley var det mer lummig vegetation. Vi insåg att vi inte zoomat tillräckligt på kartan och att två av de planerade utkiksplaterna (bla Half Dome) var utom räckhåll, med för lite av både tid och bensin, vilket gav upphov till en stunds tjurande (med mer tid hade vi kört en hike från Valley till Half Dome). En finkaffe gjorde susen och vi åkte vidare.

IMG-20140731-WA0041

Kompensationen lät inte vänta på sig, vägen från Yosemite till Mariposa var den bästa, roligaste, MC-åkningen på hela resan! Fantastiskt utsikt, ljumma vindar, snirklande vägar och vacker natur.

Efter att ha köpt en gubbkam och slitit av mig halva håret – som nu förvandlats till svinto, hittade vi en mysig restaurang i Mariposa och kunde glädjas över ett överraskande fint rum på 5:th street in. Continue Reading →

Tweet or Like

Comments { 0 }

Mexico Yucatán – Dykning på Cozumel, avkopplande stränder i Tolum & en snabbvisit på Isla Mujeres.

Tycker du om vackra stränder, margaritas och fantastisk dykning? Då ska du åka till Yucatan-halvön i Mexico och besöka Tulum och Cozumel. 

Jag är väldigt glad för alla resetips jag själv får via bloggar, så här är några rader tillbaka om Mexico (nyår 2011-2012).

Vi flög till Cancún och fortsatte därifrån direkt fyra timmar söderut, till det första stoppet, Tulum.

Tulum – avkoppling & vackra stränder.

Jag kan varmt rekommendera Tulum för den som vill koppla av. Passar för vänner eller par, med eller utan barn.

Staden, eller centrum, består i stort sett av en stor dammig bilväg, kantad av butiker och restauranger. Det är som att någon beslutat sig för att bygga ett litet samhälle på motorvägen. På något märkligt vis är den bullriga vägen inte alls störande, och gör nog den lilla staden mer levande. Det känns lite som att kliva in i en film och man väntar sig nästan att Gael Garcia Bernal ska hoppa ur nästa pickup.

Första natten hade vi bokat i förtid, på Itour Mexico. Ett enkelt, prisvärt hostal med personlig touch. Perfekt för den på genomresa.Alla rummen är unika. Ägarna är  italienska och väldigt måna om att gästerna har det bra. (Marco dragit på sig en svensk ovana att snusa, så rumspriset kan förmodligen räknas om i ett antal dosor General Onyx).

Parallellt med stadsgatan, fast fyra kilometer bort, ligger havet och den ca 15 kilometer långa strandsträckan med hotell och bungalows (cabañas). På den norra sidan är det lite glesare byggnation, mindre hotell/cabañas och campings. På den södra återfinns ett stort urval av boendealternativ och restauranger.

Vi slog till på en cabaña på norra sidan, utan vatten eller badrum, och undslapp vi de uppblåsta nyårspriserna (ca 300 kr per natt!). Enkelt men (relativt) rent. Tanken var att stanna en natt, men det blev sju, utsikten och stranden utanför fönstret var svårslagen. Stället, som inte verkade ha något namn, ägs av sonen till en känd Shaman som nyligen gått bort. Det är obefintligt både på nätet och lokala turistkartor.

 

   

Stället bredvid gör desto mer väsen av sig. Det heter DiamanteK och erbjuder mer comfort. Vi besökte restaurangen och det kändes och smakade som att någon har försökt skapa ett coolt ställe med en twist, men inte lyckats ge det någon själ. Efter halva nyårsmiddagen förvandlades restaurangen till ett Amerikanskt Highschool-party – fast med medelålders, ansträngt hippt, folk från New York. Lite som att kliva in i en film det också. En annan film.

Den bästa maten hittar man uppe i Tulum, på lokala köttrestauranger (och ett par Italienare). Men settingen är bättre för en middag nere vid havet och olika hotell erbjuder olika kök. Jag blev lite förvånad över att mexikansk mat är så, ja, mexikansk. Det visar sig att man kan äta nachos till allt, och efter två veckor vet man allt om tacos, tortillas, fajita, enchilada etc. Köttet är grymt, och likaså fisken.

Annat att se i Tulum, är cenotes (naturliga brunnar/hålrum med grundvatten som går att simma i) och Tulum ruiner, båda på cykelavstånd.

 

Shopping finns det inte att tala om, utöver skinnväskor och hårband. Jag gick miste om världens kanske snyggaste handgjorda väska för att jag väntade in i det sista, då vår sista dag var en lokal helgdag 🙁 Stör mig fortfarande.

Om man undrar var alla Amerikanare tog vägen, som man såg på flygplatsen, så slussas de raka vägen till en all-inclusive resort. Det är alltså inte Mexikanska fängelser eller Mayaruiner som tornar upp sig bakom de massiva stenmurar man passerar här och var. Jag är osäker på om de är till mest glädje för dem på in- eller utsidan :).

Dykning på Cozumel

Ön Cozumel ligger utanför Playa Del Carmen, ca tre timmar söder om Cancún med buss/bil. Jag rekommenderar den främst för de som vill dyka och snorkla.

Det går färjor någon eller ett par gånger i timman. De tar ca 45 minuter och under tiden bjuds det på levande musik av besättningen. Stan är större än Tolum. Mycket shopping, främst smycken. Den bofasta befolkningen jobbar nästan uteslutande med turism i någon form. Nära hamnen blir man lätt vresig efter ungefär den 50:onde butiksförsäljaren som säger att nu är det minsann deras tur att du tittar i deras affär. Längre in på ön finns lite roligare bostadsgator, lokala butiker, bostadshus och små restauranger, där man kan flanera runt, eller jogga som jag gjorde.

Dykställen jag rekommenderar: 

Vi dök med Palancar Divers som hyrde in sig på hotellet där vi bodde, Sabor Resort. Promenerar du längs vattnet, precis till höger om hotellet hittar du ett till dykcenter. De höll på att bygga nytt och rekommenderades av andra gäster (även de enda av alla dykställen som var ödmjuka gentemot sina konkurrenter).

  1. Palancar gardens – ett diskotek av fisk
    28m. En del av Palancar Reef, som sägs vara ett av världens vackraste dykplatser. Det var det mest färggranna dyket på Cozumel. Jag har aldrig sett så mycket fisk, det var som att simma i ett akvarium utan slut. Underhållande.
    Djur: Rikt marint djurliv med fisk i hela färgskalan, stora som små. Även stora krabbor..
  2. Palancar caves – hålrum & tunnlar i korallen
    26m.Också ett riktigt roligt dyk, i klass med ovan, med möjlighet att dyka genom hålutrymmen och små tunnlar i korallen.
    Djur:  Precis när jag kommit ned, och vände mig om, så möttes jag av en stor rocka. Det första jag kom att tänka på var Steve Irwing så jag tog mig tyvärr ingen närmre titt. Såg även ett par Nurse sharks (amhaj/sköterskehaj?) som låg och tryckte halvt under en sten.
  3. San Fransisco Wall – drift dive längs korallväggen
    20m. Stark ström, mest bara att flyta med längs korallväggen och njuta av utsikten. Skönt dyk, fast jag simmar hellre av egen maskin.
    Djur: Lite större fiskar.Vi hade också nöjet att se en riktigt stor sköldpadda, morena och ännu en rocka, fast den här gången sandfärgad – som nästan smälter ihop med bottnen.
  4. Santa Rosa Shallow & Delilah  
    Trevliga dyk, inget spektakulärt men bra.
    Delilah (18m)var färgglatt, mycket fisk, speciellt småfisk som man vill stanna och iaktta en stund, och en sköldpadda.
    I Santa Rosa Shallow (16m) fick vi sällskap av en stor Nurse shark, som valde att simma med en stund.

Vill du värdera mina tips, så är jag en simpel hobbydykare, intresserad av underhållande och varierande dyk, en och annan utmaning kanske. Tycker firrarna är fina och fascinerande  men känner inget behov av att lära mig faunan utantill (brukar räcka bra att gestikulera).

 


På sydsidan av ön finns ett större urval all inclusive hotell till bra priser. Vilket är utmärkt om man diggar att lapa sol och margueritas vid poolen dagarna i ända, eller om man har spanat in den bästa dykningen och inte vill leta restauranger eller åka på morgonen. (annars rekommenderar jag Coral Princess, lite mer centralt). Se till att ha lite marginal om du ska dyka! Nu blev det hög vind och hamnen stängde, så vi fick skjuta på dykningen i två dagar. Vi spenderade tiden med att upptäcka resten av ön, kikade på krokodiler, tequilagård och en rastabar.

   

Playa Del Carmen – åk förbi!

Kan vara kul att spendera en dag här om du vill ha lite fart och fläkt (läs riktigt turistigt) men det är nog inte ett ställe som passar mig. Vi passerade bara och åkte vidare till Isla Mujeres för de sista 2 dagarna.

Isla Mujeres – en snabbvisit

På Isla Mujeres spenderade vi bara två dagar, det var ganska lagom. En grön ö precis utanför Cancúnmed fina stränder och en liten pitoresk by. Söta små gator med turistbutiker och kött-och fiskrestauranger. Lite medelhavsstämning, på ett Mexikanskt vis. Bodde på Maria del Mar, prisvärt hotell med mindre prisvärd (ingår) frukost på restaurangen mitt emot. Nära havet och en bit från shoppinggatan.

 

 

Resa & säkerhet.

Säkerhet: Det var väldigt smidigt att resa runt i Yucatan och att röra sig inom de områden vi besökte. Jag kände mig aldrig det minsta osäker, vare sig på dagen eller kvällstid.

Flyg: Hittade en sista minuten, endast flyg, med Fritidsresor. Smidigt med direktflyg, ca 11 timmar. Första klass. Insåg dock att 1:a klass med Fritidsresor motsvarar ekonomiklass med reguljärt flyg. Fast stackarna bakom fick betala extra för både film, hörlurar och mat/dryck. Efter vad jag fick berättat av några resenärer på de bakre raderna så skiftade nivån på servicen avsevärt när värdinnorna passerade skynket mellan sektionerna.

Taxi: Jämfört med andra delar av Mexico, där man kanske ska vara försiktig med taxi, så kändes det säkert här. Från flyget fanns minibussar till städerna kring Cancún. Vi delade en binibuss med ett annat par till Tulúm, vilket tog uppåt fyra timmar och kostade ca 300 sek per person. I olika områden kostar taxi olika mycket, oftast en fast summa från byn till hotellområden, som ett zonsystem. En resa kostar mellan 25-100 kr.

Buss: Busstrafiken var välordnad och billig, air condition och bekväma säten för längre resor. Inne i Cancun var det en sörja av minibussar, lite tjoa-när-du-ska-på-eller-av, påminde om Brasilien.

Trevlig resa!

Tweet or Like

Comments { 0 }