Archive | Events & möten RSS feed for this section

Hur du dödar en byråkratisk kannibal

Carolina Norén hade en fängslande dragningTrollen och rollen igår, där hon bjöd på några berättelser ur sin vardag som programledare på Sveriges Radio, där hon stundtals fått dunka huvudet i väggen i sin kamp mot energitjuvar och ständiga omorganisationer med chefer som vill förändra, mest för förändringens skull. Hon hade ett par tips till den som sitter i liknande situation.

Hon förmedlade en bild av jobbet på ett nystartat program, med entreprenörell anda och kreativitet och förändringen i tillväxten till en mediegigant, med tillkomna strukturer och byråkrati som ibland hotar att kväsa den individuella lusten och möjlighet att utföra egna idéer.

Carolina bjöd på några händelser från hennes tid som programledare och berättade om lyckade projekt som börjat som en halvgalen idé, där arbetsgivaren inte alltid varit med på noterna från början. Bl.a  om hennes spontana idé att sända radio hemifrån sitt kök, för att få mer avslappna intervjuer, som visade sig vara ett lyckat tilltag (i alla fall fram tills husbandet började dröja sig kvar allt senare på kvällarna och lägenheten förvandlades till nattklubb). Hon berättade också om ett lite mindre roligt exempel och en tuff period i sitt liv, när hennes tjänst ”tappades bort” under barnledigheten och hennes kamp om att få tillbaka den.

Carolinas viktigaste budskap, var att inte låta sig tappa sin övertygelse trots motgångar. Att inte tappa sin krativitet. Och framför allt, att inte tappa tron på sig själv. Att inte rätta sig in i ledet och ge upp. Ibland får man helt enkelt köra en fuling och hitta bakvägar för att få igenom det man starkt tror på. Sedan, när projekt visas vara lyckade, kommer det ofta också mer pengar smygande. Fast, säger Caroline, finns någon ära i framgången så var beredd på att den landar på chefen. Du får nöja dig med att du för ägna dig åt det du brinner för.

För att orka ta striden mot ”den byråkratiska besten” är rådet att omgé sig med goda vänner, en bra terapeut och en trevlig familj.

Måste nämna att Carolina hade med sig en egen cd-spelare och spelade upp signaturmelodi och jinglar till sina berättelser.

Tweet or Like

Comments { 0 }

Trollen och sponsorrollen

Min arbetsgivare sponsrade en ideell journalistkonferens idag. På konferensens Facebookgrupp uppstod en diskussion om ifall det är korrekt att låta företag sponsra den typen av event. 

Frågan grundades i att ett företag skulle sponsra med snacks, och det fanns en fundering med anledning företagets anknytning till en rörelse som just nu är föremål för medial granskning. Skulle sponsringen kunna uppfattas som en indirekt muta?

Nu råkar jag veta att företaget i fråga gärna och ofta sponsrar olika typer av events med sina snacks-prudukter, för det är så de jobbar med marknadsföring helt enkelt. Men nu blev det inget av med det.
Själva sponsrade vi gladeligen, och köpte rosa bubbel och choklad för den anspråkslösa slant vi tjatat till oss från marknadschefen. Anledningen att vi sponsrar var att ämnet för konferensen liksom deltagarna intresserar oss, personligen. Min kollega är också en av initiativtagarna till träffen. Vårt företag erbjuder en kostnadsfri service för journalister, en oberoende plattform för nyhetsuppslag och källor. Vi har följdaktligen varken intresse eller vinning av att påverka eller färga innehållet i deltagarnas journalistiska alster, i tidningar, TV-program, radio, eller bloggar. För oss gör det detsamma vad ni skriver eller om vem.

Fast tyckte ni att skumpan smakade gott, så skulle det vara roligt om ni fortsättningsvis ville avsluta era alster med: ”inspirationen till den här artikeln/inslaget fick jag från ett pressmeddelande på mynewsdesk”. 😉
Tack för en mycket givande dag!

Tweet or Like

Comments { 0 }

Man får så kul man gör sig #spinn11

Igår var det åter dags för Spinngalan, pr-Sveriges årliga branschfest. Här är mina höjd- och lågpunkter och andra iakttagelser under kvällen:

  • Lammkött! Äntligen har de torra kycklingfiléerna lämnat plats för saftigt lamm på galatallriken. Tack!
  • Lammkött! Årets rookie gick till  @MiriamNordfors på Springtime. Hon kanske kommer tillbaka nästa år, förhoppningsvis inte som rookie. Roligare än så blev inte intervjun  (Hon blev i alla fall inte utsatt för motorsågsmassakern, som konferenciern körde, var det 2008?)

  • Får får får, nej får får lamm. Far och son Ronge (@stefanronge & @paulronge) hyllades och mottog båda pris.

  • Mest RT fick Anton (@agaton) på sin tweet:
  • Om man inte tävlar så blir man inte bitter. 🙂 Men man får heller inte vara lika glada som Cohn & Wolfe, som utbrast spontana glädjejubel, det  riktigt gurglade av lycka. Ett tacksamt kvitto på sina insatser.¨
  • Jävligt bra kampanjer! Det är SÅ mycket bra jobb och slit bakom alla nominerade kampanjer. Här finns alla vinnarna i respektive kategori. Nu vill jag också paketera jobbet i kampanjer, så vi får tävla.
  • Nostalgi. Jerry Silwer har kvar sitt röda band från 2009 ”Årets pr-slampa”. Det värmer mitt hjärta. Gick igenom brinnande kol för att få den klar på ett par timmar. Typ.

  • Det var bättre förr – Jag tycker att en av de saker som Spinngänget gjort bra tidigare är att anlita en komiker som konferencier. Petra Mede och Måns Möller var strålande (tills Petra blev tillsagd att inte vara fullt så elak..), pålästa och kvicka att snappa upp roligheter. Sofia är väl mer programledare än komiker, så jag kanske är orättvis, men Petra hade aldrig släppt kommentaren om att en av vinnarna, Diplomat, också satt i juryn men inte varit delaktig i beslutet. Eller ännu värre, den märkliga intervjun med juryn.

  • Hon hade i alla fall en röd klänning och var jättesnygg!

  • Fotokurs för fotografen. Berghselever var åter igen inlånade som pressfotografer och fick en snabbkurs av Kristofer på Mynewsdesk ”det är bättre att fötterna kommer med än taket”. De fick öva lite på oss och det tog sig snabbt!
  • Snyggelser eller styggelser? Det var några som engagerade sig i om vi var snygga eller stygga. Arrangören jämförde oss med sponsorn och tyckte att sponsorn var snyggast.
  • Jag älskar er!!! Utbrast i all fall en kvinna spontant när vi kom in på Vinterträdgården på Grand och det var min höjdpunkt under kvällen. Jag håller med min kollega Stam: ”Alltså, bara glädjen i att få sätta ett smile på någons läppar, är värd en kliande peruk”. Som vanligt hade vi på oss våra Mynewsdeskröda kreationer. I år matchade vi med frisyrerna. Vips! så vart kvällen mycket mer färggrann.

 

 

Till bords fick vi Intro PR, med Jenny Bjurman, tidigare från Bite. På bilderna även Anton Johansson och Jennifer Bark.

Tweet or Like

Comments { 2 }

Blivande PR-copyn: ”Jag hoppas verkligen att jag inte kommer att behöva skriva några pressreleaser”

Mindes just något lustigt från Spinn 2008. Jag pratade ganska länge med en ny bekantskap, Mats Lindborg. Han var copy berättade han. Det tyckte jag var intressant. Han skulle börja som pr-copy på byrån Sargasso (dåvarande) veckan därpå. Jag gratulerade till nya jobbet, på en mycket trevlig byrå (som jag haft nöje att jobba tillsammans med i mitt tidigare liv) Vi pratade om ditt och datt, men en del av samtalet minns jag nästan ordagrant.

”Jag hoppas verkligen att jag inte kommer att behöva skriva några jävla pressreleaser” sa Mats (med en dos ironi), när jag berättade lite om vad vi jobbar med och hur våra kunder jobbar med sina pr-byråer för att ta fram innehåll till sina pressrum.

Sargasso försvann, i sin dåvarande form, och jag såg inte skymten av Mats igen. Kass som jag är på namn mindes jag inte vad han hette. Men samtalet satte sig på minnet. Under tre år har jag ibland undrat vad hände med pr-copyn som ledsnat på pressreleaser. Men, för ett par veckor sedan sågs vi igen, på übersocial after work. Han hade inte blivit kvar som pr-copy någon längre tid. Nu driver han Bloggbyrån med Jennifer och Jocke och hjälper företag att starta och driva företagsbloggar, bland annat. Kanske kan han få dem att göra sina newsrooms lite mer levande också.

Ser fram emot att ses på Spinngalan ikväll, lycka till i tävlingen! (Eftersom vi inte riktigt passar in i någon bransch så har vi själva bjudit in oss på er branschfest, där vi känner oss mest hemma.)

Tweet or Like

Comments { 1 }

Om att våga misslyckas och hur det kan stärka företagskulturen

Ikväll fyller Mynewsdesk Red Follower ett år. Idén till figuren föddes egentligen redan för två år sedan, på Spinngalan. Det här inlägget berättar hur figuren föddes, men främst handlar det om mod att misslyckas.

Vintern 2009 var Mynewsdesk huvudsponsor för Spinngalan. Vi skulle under kvällen presentera ett pris som vi ville instifta, som skulle delas ut året därpå. Priset skulle belöna en organisations genomgripande pr-arbete och engagemang med sina målgrupper på den sociala webben, och avgöras med stöd av teknisk mätning. Det stora PR-priset, kallade vi det. Spinn-arrangörerna tyckte att det lite tog udden av det stora Spinnpriset, så vi fick döpa om det. Det gjorde inget.

Vi hade förberett en ganska färglös traditionell presentation, med information om priset. Två kvällar innan Spinn kände vi knuten i magen. Det kändes liksom bara fel. Vi tog en brain storming morgonen därpå, med fokus på storming, och lade upp en ny plan (tyvärr hann vi inte involvera arrangören i planen, ledsen för det.)

Med oss till Berns salonger, hade vi vår nye vän “människan”, en skyltdocka vi lånat från Beyond Retro som vi klätt in i rött papper. Hon föreställde målgruppen – den bortglömda individen i all kampanjhysteri, “virals” och annonsvärden. När gästerna kom, satt hon på knä och väntade i foajén. Hon skrek för full hals “HALLÅ! Släpp ut mig! Jag bryr mig inte om pr.. hör ni mig, hallå, jag är instängd här inne”, osv. Problemet var att vi underskattat nivån på sorlet och mängden folk som strömmade in, som fullständigt åt upp den stackars rösten och den lilla spelaren och faktiskt också den lilla dockan.

Så, ett par timmar senare, när Kristofer Björkman går igenom hela Berns salongen, med Sveriges hela pr-bransch samlad, med människan uppslängd över axeln – fortfarande inklädd i rött inslagningspapper och skrikandes, nu högt och ljudligt, men denna gång innehållandes, ja just det, mig! – Så är det nog ingen som känner igen figuren från ingången. Vi packar ivrigt upp mig på scen, som en generad julklapp, vilket symboliserar målgruppen som vi nu släpper ut, som vi ska lyssna på och lyfta upp, i vår tävling.

Hur som helst. Kvällen flyter på. Peter Ingman, VD på Mynewsdesk fick dela ut ett pris, som sig bör när man är sponsor.

Peter , som på eget initiativ kommit på att  “jag vill klä mig som drag queen på Spinn”, vilket han såkart fick – vi förespråkar respekt för individen – var den enda som gjorde Petra Mede så paff att hon inte drog ett enda skämt under Peters prisutdelning. Vår stajling av Peter är en historia och ett äventyr för sig, att berättas någon annan gång, men det var inte lätt att hitta en peruk som matchade Peters hy, eller rättare sagt fåfänga.

Resultatet blev rätt bra ändå. Peters sash (eller ordensband), med texten “Årets PR-slampa” blev stor succé, och den som vann dragkampen framåt midnatt var pr-konsulten Jerry Silwer.

Hur (miss)lyckat det var överlåter jag till deltagarna att avgöra men vi gjorde i alla fall avtryck hos några. och vår follower var garanterat kung på dansgolvet, där hon var centrum i dansringarna och svängdes runt av dansanta pr-personligheter natten lång (eller tills hon gick i två delar).

År 2010 är det dags för sponsorn att dela ut sitt pris. Det fick heta “Hur social är du lille vän?”  och genomfördes i samarbete med Lissly, som hjälpte oss att ta fram en analys på alla nominerade företag, deras engagemang och omnämningar i sociala medier. Jag ville göra något synligt, något som vidareutvecklade fjolårets flopp men med potential att flippa, och något med en röd tråd. Temat fick bli “Follower”, efter att Facebook  nyligen bytt ut “fans” mot likes och twitter followers var hett debatterat.

Tävlingen ”Hur social är du lille vän?” belönade företag i skalan 1-10 followers (se kriterierna), där Electrolux gick ut som vinnare med 7 followers.

Vinsten var, utöver pressrum, bevakning hos Lissly och den stora äran, en follower.
Galagästerna fick också sällskap av fem stycken followers under fördrinken.

När jag på ett måndagsmöte ett par veckor tidigare stod framför mina kollegor och berättade om aktiviteten, och att jag beställt 15 st kroppsstrumpor i röd spandex till Spinngalan, och ville ha 14 frivilliga, så var det ingen som längre ville gå på Spinn. Eller jo, fyra tappra supporters, som tur var inkluderade vår VD och grundare. Jag fick på allvar hot om att folk skulle säga upp sig, om jag gick vidare med min idé. Aj då! Ger man sig in i leken, så får man leken tåla, tänkte jag, och stod på mig, jävligt nervös men (relativt) övertygad om att det skulle leda till något bra. Och det gjorde det. Ett par personer vände mig föraktfullt ryggen, i  min dräkt, väldigt tydliga med sin åsikt (vilket gav mig insikter av ett helt annat slag, vilket jag också är tacksam för) men de flesta var positiva. Den största vinningen var dock internt.

Förutom den uppmärksamhet ”followern” skapade kring Spinn, utsatte vi fåra kollegor för några ytterligare skamliga tillfälllen. Efter ett tag vänjer man sig med det mest märkliga ting, som utsvängda byxor t.ex, och vår follower smalt in i vardagen. Idag fullkomligt älskar man Follower och hon/han poppar upp där man minst anar det, faktiskt över hela världen. Det har som inget annat enskilt fenomen lyckats samla medarbetare kring en gemensam sak, och har även lockat fram en lekfullhet och ett mod att uttrycka sig. Det har blivit en symbol för vår gemenskap. Jag är stolt över Follower, och jag är stolt att jag vågade tro på en idé i motvind.

Men jag gillar också att testa nytt, och börjar ledsna på vår röde lille vän, som är i behov av förnyelse.

Förnyelse behövdes även på Spinn. Ikväll är det Cision som bär sponsorsfacklan vidare. Jag hoppas att ni håller den högt!

Kul i alla fall att vi får äran att presentera er:

För mig är ni digitala vinnare allihopa, Brit Stakston, Niclas Strandh, Paul Ronge, Hans Kullin och Jerry Silfwer, men påverkar mig på olika sätt.

Läs mer om Spinn och Mynewsdesk:

Mynewsdesk: Röda “followers” ersätter PR-slampa på #Spinn10
Mynewsdesk: Varför en skyltdocka i rött omslagspapper?
Dagens Media: Mynewsdesk instiftar eget Spinn-pris
Dagens Media:Knark, förnedring och kärlek på Spinn

 

Tweet or Like

Comments { 2 }

SIME SIME but different #sime11

Today, I visited SIME Stockholm. As usual, a bombastic arrangement, extravagant and planned in minute detail. No surprises. Great new location, at Circus, really doing justice for the event, with smoother walks to the coffee and talks – meaning more time for networking.

Great speakers, I would have liked to hear a more developed discussion from Kim Cramer, Maks Giordano and Elísabet Grétarsdóttir who I think has some great ideas. I could only spear a few hours but here are some notes and thoughts.

Your brain is the best marketer, according to Kim Cramer, from BR-ND, She was talking about using brain scanning as a tool for developing marketing activities, and understanding how the marketing really works. Our brain is not a logic structure, she says, most of our decisions are actually made in the middle part of the brain, from emotional reasons.

She speaks about “emotive branding”, telling about obvious examples of irrational purchasing , and our decisions being based on our feelings for the brands. We post rationalize our decisions, she continues, adding the logic (or excuse) she calls it “the bla bla bla part of making decisions”. For a marketer this is old news. What is interesting is when she arrives at the potential to apply the latest technology for branding, and new possibilities to analyze reactions and foresee behaviour. Tests that has been made with brain scanning, monitoring he brain activity based on advertising. Applied to a wider sense of marketing, you can be sure to choose a brand name and logo as well as the actual product features with colors and shapes that brings positive feelings. And what we think we are experiencing, might not always be the brain’s experience.

Kim brought up the “emotive appeal”. With a comparison that was made of two humoristic commercials from the same car brand. Both commercials was considered amusing and likable. I myself love odd situations and liked the first one better.

The first clip displays an odd situation with a guy meets his father in law for the first time. Since it is a bit aggressive, our brain doesn’t like it, even if it makes us laugh.

The second clip, is of smiling, happy people – which is much more appreciated by the brain.  The brand owner skipped the first clip and went for the second. Though, people in the audience actually recognized the clip from Swedish television.

I think this subject relates to the project and area that Mattias Östmar is working on. The combination of their ideas and research could be mind blowing. Excluding the advertising part 😉 I wouldn’t be surprised to see Mattias on the SIME scene in the future.

Gamification. Again. But still relevant and especially well done by Elísabet Grétarsdóttir, from Eve Online. She seemed smart. Virtual worlds are totally unknown for me, and actually quite unappealing as far as I know. According to the panel, its engaging foremost because you have the possibility to project yourself in your avatar. Your brain does not distinguish your physical body from the digital persona, and in the 3D environment you immerse yourself with the avatar. Differences between women and men in virtual worlds was discussed. Women, or girls, being more caring for other people and things, while men seek competition and battle. Same same, that is. I guess the online behaviour reflects the society and you need to take into consideration the underlying causes of actions. The example Elísabet mentions is why is it ok for men to hug in a locker room but not in the board room.

The difference between 2.0 and 3.0 was also clarified, where Internet 3.0, means that you are connecting within the Internet, rather than with the help of it, as with 2.0. The amusement is more important than the game in itself, the biggest lesson from the session was “the game industry is trying to gamify itself”. You will have to figure that out yourself.

The social branding session was the one I was actually really hoping for. I must admit had hoped to get some more “new” out of it, ant thought it was a bit fade. Though ,I did get curious of Buddy Media and will check it out, so I guess it was a mission accomplished for Erinn Marzo anyhow. I highly agree with Krister Karjalainen, P&G, that co-creation of brands and really, really, listening to the consumer will be two key factors ahead.

Tweet or Like

Comments { 3 }

Rap och wrap på #topp100 ikväll

Kategorilösa, men glada ändå. Mynewsdesk hamnade på hederslistan med andra hemlösa som tex Blocket. Det finns inte tillräckligt många sajter specifikt för pr, där företag och deras intressenter kan mötas, det köper vi. Vi kunde i alla fall roa några deltagare (främst Niclas @deeped Strandh) omkring oss med hur likt News Exchange Site kan förväxlas med new sex change site, och hur vi kanske kan instifta en ny kategori. 😉

Listan från 1-100 verkar vara ett minne blott. Antar att det var för svårt, och kanske inte heller så relevant, att jämföra och värdera sajterna inom de olika kategorierna sinsemellan, man får nöja sig med att finnas med helt enkelt. Här är alla vinnarna i de olika kategorierna. Halens vann Sveriges bästa sajt. Grattis! Nedan är Mynewsdesks motivering och information om ”hederskategorin”.

Tyckte lite synd om de nominerade som intervjuades, på en alternativ scen, då det blev som att lyssna med mute påslagen med dålig akustik och sorl. Värt att tänka på för den som överväger ett event på Nalen. Sedan bjöds det på hiphop-rap och kyckling-wrap, föredrog nog den senare. Noterade att listan inte prickades av, för de som är sugna på att planka nästa år. 😉
Överlag en hyfsat trevlig tillställning, med välbekanta ansikten.

Tweet or Like

Comments { 1 }

Ikväll ska vi hämta pris som Sveriges bästa sajt i Topp100. Imorgon utses Årets pressrum och på torsdag belönas Spinn11.

Min vecka har på något vis blivit överöst med events, i en salig mix av traditionell betalkonferens till prisutdelningar, gala, nätverksträffar och okonferens.

Ikväll ska vi förbi på Nalen och Internetworlds #TOPP1o0, för att hämta upp vårt pris Sveriges bästa sajt 😉 Vi har flugit upp och ned på listan som en jojo, under de två åren vi varit med. 2009 var det 40:e plats, ned till 56:e 2010 – dock med en förstaplats för kategoirn SEO. Vi får se hur det slutar i år. Vi tänker fira oavsett. (Läs resultatet)

#SIME11 är i full gång, idag hann jag inte dit men imorgon förmiddag har jag spanat in några heta pass jag inte vill missa. Hoppas på lite konkreta idéer och bra nätverkande. Följt av en trevlig meetup/aw med #SSMC och en massa brighta människor, som jag ju inte vill missa.

Festligheterna fortsätter på torsdag, med Spinngalan. Vi tävlar inte, men det har blivit lite av en tradition för mig att vara där, tror det är 5:e året minst. Vi vill ju också se hur konkurrenten bär vidare sponsorsfacklan sedan förra året, hoppas att de håller den högt. Läs mer om mina spinnerfarenheter.

På fredag eftermiddag träffas juryn för att avgöra slaget i Årets Pressrum 2011, under årets första glöggmys.

På lördag är det Trollen & Rollen, en okonferens om journalistik och sociala medier. Den ser jag fram emot mest. Det händer inte så ofta på events att deltagarna tar plats, ställer frågor och vågar ifrågasätta, så att debatten tar fart och faktiskt leder framåt. Jag tror att det kommer att göra det på lördag, i ett rum med uppåt 100 journalister. Spännande! Om jag vågar säga ett pip själv i församlignen, är dock tveksamt.

 

 

Tweet or Like

Comments { 2 }

Det lovar gott för kvällens ”dress up cocktail party mad men style”

Det piffas och puffas inför kvällens cocktail party ”MadMen Style”. Jag har rotat fram mina ärtgröna puppor, med matchande klänning. Kan inte gå i dem, men den som vill vara fin.. får stå i baren och se snygg ut. Tills de andra inte märker någon skillnad, då åker de nog av.

Det här lovar gott:

……Och så blev det. Fast Peter får bakläxa på outfiten.

Tweet or Like

Comments { 0 }

The 4 biggest challenges for pr practitioners – from my PR session at the Swedish Advertising Association

Recently I was invited to the Swedish Advertising Association to keep a network session together with Rebecca Crusoe from Domingo PR, now Isobar Sweden. The theme was ”Measurement and monitoring of activities in social media and how your employees’ engagement in social media can reinforce your brand”.

I was interested in hearing how pr practitioners at Swedish companies think of social media in their working places. If they take advantage of their employees networks and how they value and measure social media activities throughout the organization.

Lots of interesting discussions took place and lots of questions were raised.  We could easily have gone on all day, but this time we had only two hours. Below are some of the areas that raised the most questions and were considered the biggest challenges for the pr practitioners. (A post from one of the participants.)

Who owns social media in the organization and how to manage a Facebook Page – the most challenging topics

We discussed, among other things, how we work with social media in our respective businesses and how we measure and follow up activities. How we value commitment and who ”owns” the issue of social media in the organization. Also, social media policies and who gets to say what on the social web. Who are the spokespersons?

For most, social media was ”owned” and handled by the pr department. Some had very restrictive regulations of what people might say about their working place, even in their private social networks, having to direct all press related questions to the pr-dep. Others was struggling with the lack of interest for social media, wondering how to get people to be more active, and how to make the management team prioritize pr and social media.

We spent a lot of time discussing Facebook Pages. That seems to be the top of mind for social media and is the ever recurring topic. It also brought the most questions this day. How to encourage participation and interaction, resources for answering customer questions and how to manage campaigns/advertising was the biggest issues. Also what content to provide and how often to post. Most of the participants had a corporate Facebook Page, but not many were running a corporate blog. Twitter was more common, and foremost for answering questions.

The most efforts regarding social media was directed to the corporate accounts, not so much about engaging the employees in dialog on the web or enable for employee networking. For example, most had not investigated if their employees have personal blogs, but did not think that was the case.

The biggest four challenges was considered to be:

  1. Policies and strategies, who, where and what? Who is responsible? What goals are good and relevant for pr and social media? And how do we measure?
  2. Facebook Page, advertising, content and frequency.
  3. How to encourage participation, from clients but also internally.
  4. Place, where to participate and weather to build your own forums or go for existing channels.

The biggest thing I brought with me, is the understanding of how limited the time is for research and understanding of social media for the general pr practitioner. I myself can sometimes feel it is a heavy, but fun, work, to keep up to date with all the news and best practice within pr, community and social media management, even though I am working for a company in the pr industry. Most pr practitioners out there are struggling both to keep up with their niche/industry, learning about their products and markets, which can be far away from media, also striving to keep up in the communications field. I think most of you are doing a damn good job!

Tweet or Like

Comments { 0 }