Hoppas din själ fått ro nu pappa.

När jag kom ut från gymmet i måndags kväll hade jag flera missade samtal från min syster. Ringde upp med en föraning om att allt inte stod rätt till. “Jag har något tråkigt jag måste berätta” säger hon. ”Pappa är död”.

Pappa är död. Pappa är död!

Du är på akuten på Danderyd berättar min syster, de hade ringt en stund tidigare. Akuten?, då kanske du inte är riktigt död ändå, hinner jag tänka, van att kunna få min vilja igenom bara man är ihärdig nog. Kanske finns det fortfarande liv i dig. Om jag är snabb. Jag måste hinna prata med dig, jag har något jag inte fått säga ännu.

Jag slänger mig på datorn och letar fram nummer. Det tar några minuter innan de hittar dig, jag minns inte dina fyra sista siffror. “Han heter Eng men är bokförd som Äng, ni måste leta på båda”. De hittar dig, och jo, du är riktigt död, säger de. Du har fått hjärtstillestånd, allt är förbi. De har försökt väcka liv i dig i över en timma. Hjärtat kom igång ett par gånger, men slutade igen. Andningen förblev borta. Till sist gav de upp.

När jag kommer in har du varit livlös i ett par timmar. Jag är lite nervös att se dig, men känner att jag vill och behöver det. Du ligger ensam i ett rum med dov belysning från något som ska föreställa ljus, men som inte brinner. Sjukhusrum. De har försökt dölja det sjukhusiga. Det är bra. Du hatar sjukhus och det gör jag med.

Vår stund.

Du ser lugn och fridfull ut. Det är bara du och jag i rummet. Ett par timmar går förbi. Jag stryker ditt hår, känner på dina mjuka kinder. Önskar att du visste.
Minns.
Jag ber om ursäkt att jag inte ringde den där sista gången.
Jag förlåter dig för att du inte gjorde det.

Jag vilar huvudet mot ditt bröst och kan nästan känna hur ditt hjärta slår. Men jag vet att det är stilla. Det är mig själv jag hör. Men du finns ju lite där, också.

Hoppas att du fått frid nu pappa!

 

Egentligen kommer inte detta som en chock, du har levt ett hårt liv för din lilla kropp. Druckit för mycket i för många år. Men du har ändå alltid sett så stark ut, pigg och till synes frisk. Krympt ihop en aning på senare år bara, blivit lite av en farbror. En vacker farbror, med silvervit kalufs och ett lurigt leende på läpparna. Jag trodde nog faktiskt att du skulle leva i 10 år till, minst.

De senaste ett, två åren har vi inte hörts många gånger. Jag har funderat mycket på dig, och av olika anledningar behövt bearbeta vår relation under min uppväxt, ditt föräldraskap och hur du har hamnat där du var. Tidigare har jag varit arg. Arg och ledsen. Men orkade inte mer. Först det senaste året har jag egentligen hittat någon form av frid i min relation till dig, ett lugn där jag vet att du gjort vad du förmår efter dina förutsättningar. Men jag har inte hunnit så långt i min inre process att jag pratat om det här med dig.

Du har berättat att du har hjärtflimmer, och att du äter blodtunnande medicin. Även att du har problem med prostatan. Du sa det lite i förbifarten så, inte som någon större sak. Därför tog jag det inte så allvarligt “jag tänker inte operera om det kommer till det, det kan de glömma” sa du 2010. Klart du måste, sa jag, om du behöver, sedan har vi inte nämnt det. Nu säger läkaren att din prostatacancer hade spridit sig. Du har haft ont i ryggen i ett halvår, i sidorna, och vägrat gå till läkarn innan mars i år, enligt din granne och vän. Jag vet inte ännu om du visste eller vad du visste, jag försöker ta reda på det. Vill förstå din senaste tid. Var var du?

Tydligen har du tagit dig ett rejält järn i helgen i alla fall. Åkt på en middag i Danderyd på fredagen, blivit kvar där och festat på i två, kanske tre dagar. På ett sätt som du inte brukar längre. Med en kontakt jag trodde tillhörde historien. Hjärtmedicinen står kvar hemma i köket. Söndag har du nyktrat till, ringt till din granne och sagt att du har så ont i ryggen att du inte kommer upp. Kan inte åka hem. På måndagen har du i alla fall tagit dig ut. Ensam går du mot tunnelbanan. Ensam är du när ditt hjärta slutar att slå. Ett par förbipasserande larmar och påbörjar HLR. Det är för sent.

Varför ringde du inte sjukhuset när du hade ont? Frågorna snurrar. Svaren uteblir. Vad gjorde du dina senaste timmar? Var du rädd? Varför kom du inte till skelettröntgen när du skulle? Varför ringde du inte till mig och min syster och sa att du hade ont? Ont i månader. Visste du inte att vi hade kommit då? Att vi hade funnits där för dig, trots allt.

För bara några veckor sedan fick jag ett infall på jobbet, tänkte att jag måste nå dig, nu på en gång! I morgon kan det vara för sent. Du svarade inte. Sedan har det varit lite turbulent i min värld. Nu är det för sent. Det känns snöpligt och sorgligt att jag inte fick prata ordentligt med dig, vi hade en del att reda ut du och jag.

 

Tweet or Like

About Pernilla

Digital PR Strategist with a passion for communications, carnival samba, travelling and outdoor adventures. Aiming to make every day colorful!

, , , ,

28 Responses to Hoppas din själ fått ro nu pappa.

  1. Mikael Engvall 18/04/2012 at 14:02 #

    Fint skrivet, slungade in mig i känslorna jag fick uppleva för över ett par år sedan. Mina innerliga kondoleanser Pernilla!

    • iPillan 18/04/2012 at 14:10 #

      Tack så mycket Mikael! Snällt av dig.

    • Pernilla Åström 18/04/2012 at 22:31 #

      Tack Mikael! Jag skrev ett svar tidigare idag men det syns inte. (Uppdaterat Disqus efter serverbyte)

  2. Torkel Kristoffers 18/04/2012 at 14:19 #

    Kram Pillan, jag är verkligen ledsen för din skull. Det var fint skrivet. Jag är ett samtal eller ett dörrknack bort om du behöver.. om så bara en gemensam tystnad, lunch eller en rensande löprunda.

    • Pernilla Åström 18/04/2012 at 22:36 #

      Tack Torkel! Och för att du ringde. Uppskattar det! Vi ses snart. Kram

  3. Kristofer Björkman 18/04/2012 at 14:35 #

    Bland det finaste jag läst. Någonsin. Livet, döden, Pernilla. Så stort och svårt. Kram!

  4. Kristofer Björkman 18/04/2012 at 15:19 #

    Det var det finaste jag läst. Någonsin, tror jag. Livet. Döden. Så stort. Så svårt. Så viktigt. KRAM.

  5. Syster 18/04/2012 at 17:25 #

    Kära kära syster!!! Gud vad fint skrivet….. Han är så fin på bilderna!!!
    Vi ska ta oss egendom det här du och jag tillsammans Pernilla!
    Jag älskar dig <3<3<3

    • Pernilla Åström (iPillan) 18/04/2012 at 22:40 #

      Fina nu! Det gör vi. Som jag skrev på FB, finns det någon mening med allt det här så är det att vi delar det. Älskar dig också! KRAM

  6. Joakim Nyström 18/04/2012 at 18:41 #

    Fint skrivet Pernilla. Stor kram!

  7. Peder Hedeby 18/04/2012 at 19:13 #

    Tråkigt att höra Pillan. Har läst de två mest transparenta blogginläggen jag någonsin läst just på din blogg Pillan.Fantastiskt duktig på att skriva. Tack för att du delar med dig av livets alla nyanser. Modigt och befriande. Kram

    • Pernilla Åström (iPillan) 18/04/2012 at 22:45 #

      Tack Peder! det är bl.a. dina och andras tidigare kommentarer som gör att det känns ok att fortsätta dela. Det lättar liksom på trycket av känslor som svallar inom en. Verkar också vara befriande för andra, som gått igenom liknande saker, känns bra att kunna hjälpa. Kram

  8. Helena 18/04/2012 at 19:16 #

    Det är var så vackert och naket att det gör ont.

  9. Lena Stenberg 18/04/2012 at 21:02 #

    Oj, Pernilla. Vad hemskt tråkigt att höra. Beklagar verkligen. Det var otroligt fint skrivet av dig. Stor kram!

  10. Anna-Carin 19/04/2012 at 08:44 #

    Vilket otroligt vackert och sårbart inlägg, Pernilla. Här sitter jag med tårar i ögonen. Vi är nog många som kan känna igen oss i det där med att reda ut relationer. Stor, varm kram till dig.

    • iPillan 19/04/2012 at 09:42 #

      Tack! Jag är så otroligt rörd av alla kommentarer och meddelanden som jag fått. Det är lite läskigt att lämna ut sig (och även min familj) på det här sättet. Jag har duckat för ämnet pappa i så många år, skämts och knappt ens pratat om det med nära vänner. Så det är väldigt stort för mig med den responsen jag fått. Speciellt när personer öppnar sig tillbaka och säger att de känner sig lättade att de inte är ensamma med sina tankar och knakliga familjerelationer! Kram
      (Kolllade in dina bloggar och hemsidor i lördags förresten, lite benchmark, gillar dem skarpt!)

  11. Mattias Östmar 19/04/2012 at 10:05 #

    Tack för att du delar Pernilla! Kram!

  12. Li berglund 19/04/2012 at 14:10 #

    Vackert skrivet Pernilla! Beklagar sorgen. Kram

  13. homebased 27/10/2019 at 12:50 #

    http://home-babos.ru

  14. MichaelDog 23/03/2020 at 01:02 #

    посуда из жаропрочного стекла – zakaznoy.com.ua, набор кастрюлей

  15. JulioShory 03/04/2020 at 23:26 #

    ссылка на гидру – гидра, как зайти на гидру

  16. DavidDub 30/07/2020 at 23:21 #

    услуги гаранта – Дешево купить аккаунт, Продать канал Ютуб

  17. DustinriG 05/10/2020 at 21:59 #

    близкий ресурс
    tennisi

Lämna ett svar till DustinriG Click here to cancel reply.